Ordlista

AA	Aktivt alkali. Mängden natriumsulfid och natriumhydroxid i kokvätskan, omräknat till NaOH eller Na₂O.
Absorbera	Se adsorbera.
Accept	Renad mäld från en reningsapparat.
Additiv färgblandning	Blandning av ljusstrålar med olika färg, där varje ljusstråle tillför sin del till det samlade ljusflödet. (addera = lägga till) (Ex.: färgkanoner i en TV)
Adsorbera/Absorbera	Om kemikalierna man sätter till fastnar på ytorna på de fasta partiklarna i exempelvis mälden säger man att de adsorberas. Om de istället tränger in säger man att de absor- beras. Normalt vill man att kemikalier i mälden skall adsor- beras till fibern.
Aerob nedbrytning	Nedbrytning av organisk substans i närvaro av syre.
Agglomerera	Se koagulera.
AKD (Alkylketendimer)	Se hydrofoberingsmedel/lim.
Aktiv slamrening	Rening av avloppsvatten där man återför slam till renings- bassängen för att öka den biologiska nedbrytningen. Slam- met innehåller stora mängder mikroorganismer.
Aktiva fibrer (papperstillverkning)	Fibrer som tar upp belastningen när man sträcker upp ett papper. Har man hög banspänning och torkviror så hindrar man krympningen och då sträcks fibrerna upp. Man får många aktiva fibrer och papperet blir starkt.
Aktivitet (papperstillverkning)	Uttryck som man använder när man bedömer turbulensni- vån i mälden på viran
Aktivt klor	Mängden klordioxid räknat som elementärt klor där hänsyn tas både till mängden klordioxid och oxidationstalet. Ett

Alkalisk	Högt pH, basisk
Aluminiumkomplex	(1) Enkla aluminiumkomplex = aluminumjon omgiven av vattenmolekyler eller negativa joner, ordnade i en bestämd geometrisk form.
	(2) Fleratomiga komplex = samfogning av ett antal enkla aluminiumkomplex.
Aluminiumresinat	Kemisk förening mellan aluminium och hartssyra.
Alun	Namnet på ett dubbelsalt, kalium-aluminiumsulfat. Det salt man använder när man tillverkar papper är alumiumsulfat men kallas vanligtvis för alun. Kemisk beteckning: Al₂ (SO₄)₃.
Amylopektin	Beståndsdel i stärkelse. Polymer med hög molekylstorlek och en grenad kedja.
Amylos	Beståndsdel i stärkelse. Naturlig polymer med måttlig mo- lekylstorlek och en linjär kedja.
Anaerob nedbrytning	Nedbrytning av organisk substans utan närvaro av syre.
Anjoner	Negativt laddade joner

AOX	En förkortning som står för ”Adsorberbara organiska halo- gener”. Det används för att karakterisera avloppsvatten från massaindustrier med klorblekning och är i det fallet ett mått på organiskt bundet klor.
Armeringsmassa	Långfibrig kemisk massa man sätter till när våtstyrkan är för dålig.
ASA	Se hydrofoberingsmedel/lim.
Aska	Det som blir kvar vid förbränning. Som term i träkemin motsvarar det innehållet av oorganisk substans.
Atmosfärisk diffusör	En tvättanordning som baseras på diffusionstvätt utan över- tryck.
Atom	Minsta delen av ett grundämne
Attrahera	Dra till sig.
Avdrag (massatillverkning)	Tömma ur en del av kokluten från kokaren för att exempel- vis värma den, bereda plats för tvättlut etc.
Avdragssil	Silar i kokaren som låter kokluten passera ut ur kokaren men som håller kvar flisbitarna.
Avdunstning	Ångbildning från ytan av en fast kropp eller vätska vid en temperatur som ligger under kokpunkten för det aktuella ämnet.
Avluftare/mäldavluftare	Apparat som tar bort luftblåsor ur mälden.
Avsalumassa	Massa som skall säljas, oftast torkad
Avstrykare	Blad, roterande stavar eller påblåsning av luft som tar bort överskottet av den smet som applikatorvalsen har lagt på.
Avsvärta, avfärga	Ta bort tryckfärg från returpapper. Den engelska termen deinking används ibland.
Avvattningsförmåga/ avvattningsmotstånd	Avvattningsförmåga är ett uttryck för hur lätt massan eller mälden avvattnas på en vira, exempelvis pappersmaskin. Avvattningsförmåga eller dräneringsförmåga mäts med en metod som heter Canadian Standard Freeness (CSF). Av- vattningsmotstånd är ett uttryck för hur svårt det är att av- vattna mälden. Mätning av avvatningsmotstånd görs med hjälp av en shopper-rieglerapparat.
Avvattningsmedel	Se retentionsmedel.
Avvattningsmotsånd	Se avvattningsförmåga
Bakskikt	Ytterskikt på motsatta sidan av finskiktet. Det skall ge kar- tongen styrka och rätt yta.
Bakvatten	Vatten som avskilts från en mäld eller fiberbana i en pap- persmaskin. Innehåller fiberrester och tillsatskemikalier och ibland också fyllmedel.
Bakvattensystem	Flödeskrets för bakvatten. I systemet ingår rörledningar, lagringstankar, reningsanordningar och styrutrustning för att återföra bakvattnet till processen.
Banspänning	Dragbelastning i maskinriktningen i en sträckt pappersbana. Kan anges som dragbelastning per längdenhet (t.ex. meter) av banbredden.
Barkning	Avlägsna bark från stockar.
Barkpress	Pressar ur vattnet ur barken före förbränning.
Barkrivare	En utrustning med skärstål som sönderdelar barken till mindra partiklar lämpliga för att brännas i barkpanna.

Barktrumma	En roterande trumma där barken avlägsnas från stockar genom att stockarna gnids mot varandra och mot trummans väggar.
Barlast (massatillverkning)	I sulfatkokningen är barlast de kemikalier som följer med kokvätskan utan att vara aktiva i kokprocessen.
Barrmassa (barrvedsmassa)	Massa framställd av barrved. Har långa fibrer som ger ett starkt papper.
Basisk	Högt pH, alkalisk
Basning	Driva ut luften ur flisbitarna innan kokning. Det görs med hjälp av uppvärmning med ånga.
Basskikt	Bakskiktet i liner med låg densitet och hög styvhet.
Batchkokare, satsvis kokare	En kokare där ved och kokvätska fylls på, koket genomförs och kokaren töms på massa.
Bestrukna finpapperskvaliteter	• Lätt- – mediumbestruket.
	• Högbestruket.
	• Konstryckpapper.
Bestrykning	Man lägger på en smet av pigment (ex. lera), bindemedel (ex. latex) och vatten på papperets yta för att få en extra fin yta.
Bindemedel	Komponent i en bestrykningssmet som binder pigmentpar- tiklarna till varandra och till papperet.
Bindemedelsvandring (migrering)	Bindemedlets vandring under själva påläggningen och se- nare under torkningsprocessen.
Biologisk rening	En reningsmetod (ofta för avloppsvatten) där man utnyttjar mikroorganismers förmåga att bryta ner syreförbrukande ämnen och andra ämnen med negativ effekt på miljön.
Blad/Bladlister	Vanligtvis plana blad av varierande bredd. Uppgiften är att stöda viran och att skapa tryckpulser.
Bladformare	Dubbelviraformare där mälden avvattnas över blad.
Blad-valsformare	Dubbelviraformare där mälden först avvattnas över blad och sedan över en vals.
Blandningspump (papperstillverkning)	I blandningspumpen blandas bakvatten från viragropen med mäld från maskinkaret. Den utspädda mälden pumpas vidare till virvelrenare (och ibland också avluftare). Bland- ningspumpen kallas ibland för ”1:a stegspump”.
Blekkemikalier	De kemikalier man tillsätter för att bleka massan. Exempel på blekkemikalier är syrgas, peroxid, ozon, klordioxid och ditionit.
Blekreaktor	Se Reaktor (blekning)
Blektorn	Kärl där blekningen sker. Blektornet är till skillnad mot reaktorn inte trycksatt och temperaturen är därför max 100° C.
Blindborrad vals	Vals med små, icke genomgående borrhål i mantelytan.
Blåsledning (massatillverkning)	Rör där flisen lämnar kokaren. I blåsledningen sjunker trycket och fibrerna separaras från varandra.
Blåsning(massatillverkning)	Tömning av kokaren
BOD	Mängd syreförbrukande material i avloppsvatten, mätt som

Bomberad vals	Vals som är slipad så att omkretsen blir något större i mit- ten än i kanterna (eller tvärtom)..
Bomberbar vals/ Hydrauliskt bomberbar vals	En oljekudde eller ett antal oljesmorda skor trycker en rote- rande cylindermantel mot pressnypet. Presskraften kan re- gleras i olika positioner tvärs banan.
Bottenskrapa	En skrapa i botten av kokaren som för den kokta flisen till utloppet ur kokaren.
Brottarbete	Den energi som gick åt tills papperet brast.
Brottöjning	Mått på hur mycket ett pappersprov töjdes, när det dragpro- vades.
Brytningsindex	Mått på hur mycket ljus bryts, när det passerar från ett me- dium till ett annat. Brytningsindex är olika för olika materi- al.
Bränd kalk	Kalciumoxid, CaO. Kallas också bara kalk. Bränd kalk finns i kalkcykeln som har till syfte att omvandla natrium- karbonat från sodapannan till aktiv natriumhydroxid.
Böjmotstånd	Den kraft som erfordras för att böja ett ark. (Kan mätas med laboratorieinstrument; böjmotståndsprovare.)
Böjstyva papper	Tjocka och styva papper – kartong eller papp – som står emot att böjas
Böjstyvhet	Mått på hur styvt ett papper är.
Cellulosa	Mycket långa raka molekylkedjor av glukosenheter som finns i fiberväggen
Cellvägg	Den vägg som innesluter cellen. I vedfibern är cellväggen mycket tjock och består av olika skikt.
Centrifugalsilar	Apparat försedd med siltrumma med hål eller slitsar som skiljer av grövre föroreningar.
CMC	Natriumkarboximetylcellulosa. Används som bindemedel och viskositetsreglerare i bestrykningssmetar. Är lösligt i vatten.
CMYK	Benämning på det färgsystem som används inom fyrfärgs- tryck. (C står för Cyan, M för Magenta, Y för Yellow, och K för k:et i Black)
COD	Mängd syreförbrukande material i avloppsvatten, mätt som kemisk syreförbrukning. Mäts ofta i mg syre/L.
CSF	Canadian Standard Freeness. I dagligt tal Freeness.
CTMP	Raffinörprocess där flisen både förvärms och behandlas med kemikalien natriumsulfit: Chemi Thermo Mechanical Pulp.
Cyan	Blå komplementfärg som används inom fyrfärgstryck.
Cyklon	Se virvelrenare.
Cylindertorkar	Torkar där värmeenergin tillförs via ånguppvärmda cylind- rar.
Daggpunkt	Den temperatur (olika för varje tryck) där vattenånga kon- denserar.
Damm	Partiklar som lossnar från arkets yta, ofta små märgstråle- celler eller spetor.

Dekantör	En apparat där man kan separera två vätskor som inte är blandbara genom att exempelvis terpener flyter ovanpå vatten.
Delamineringsstyrka (Z-styrka)	Mått på hur lätt ett papper spaltas upp vid belastning i pap- perets tjockleksriktning.
Deltryck, partialtryck	Den del av det totala trycket i en gasblandning, som en en- staka gas bidrar med.
Densitet	Vikt/volym. Anges i kg/m³.
Desorptionsvärme (torkning av papper)	Extra mängd värmeenergi som måste tillföras för att torka bort sådant vatten som är kemiskt bundet till OH- grupperna. Sådana OH-grupper finns både på de inre lamel- lytorna i fiberväggen och på fiberväggens yttre och inre ytor.
Diffus ljusreflektion	Obestämd reflektion. Ljusstrålarna sprids åt olika håll.
Diffusion	Tvättning genom att föroreningar av sig själva rör sig från smutsig vätska till ren vätska, ”diffunderar”.
Direktreducering (ångteknik)	När man sänker ångans tryck utan att utnyttja trycksänk- ningen till att driva en turbin.
Dispergator	Maskinleverantörens benämning på slutsteget i en disper- geringsanläggningen. Returfibermassan bearbetas där me- kaniskt. Kallas ibland defibrör (bör undvikas).
Dispergera	Finfördela något i vatten.
Dispergeringsanläggning	Anläggning där returfibermassan behandlas med värme och mekanisk energi. Termoplastiska föroreningar lossnar då och slås sönder till så små partiklar att man inte ser dem i det färdiga papperet.
Dispersion	Fast ämne som är finfördelat i en vätska.
Dragprovning	Sätt att prova dragstyrkan.
Dragstyrka	Den maximala kraft som en pappersremsa kan motstå vid dragbelastning. Den är lägre hos slipmassa än hos raffinör- massor (Kan mätas med laboratorieinstrument, dragpro- vare.)
Dragved	När lövträdet utsätts för snedbalastning exempelvis av blåst eller när det växer i en sluttning, bildas dragved för att klara den högre dragbelastningen.
Dräneringsförmåga	Se avvattningsförmåga
Dräneringsmedel	Se retentionsmedel.
D-steg	Se klordioxidsteg
Dubbelfiltat pressnyp	Pressnyp där avvattningen sker mellan två filtar.
Dubbelviraformare / Dubbelviramaskin	Formningen sker direkt mellan två viror.
Dwell time (bestrykning av papper)	Uppehållstid mellan smetpålägg och avstrykning.
Dysa	Munstycke som styr hur en vätska sprutas ut.
EA	Effektivt alkali. Mängden hydroxidjoner i kokvätskan, om- räknat till NaOH eller Na₂O. Satsningen av vitlut styrs av EA.
ECF	Bleksekvens fri från elementärt klor i form av klorgas. Klordioxid används. (Elementary Chlorine Free)
Effekt	Energiflöde/tid, kWh/h = kW (kilowatt).

Effekt (kemikalieåtervinning)	En apparat i indunstningen kallas effekt. Man har ofta fem effekter, en ”femeffektsindustare”.
Egenskapskemikalier (mäldberedning)	Kemikalier som man sätter till för att papperet ska få nya egenskaper.
Egouttör, Egouttörvals	Trumma som är klädd med en metallvira och som ligger på viran strax före våtlinjen.
Ekonomizer	Del i en panna där pannvatten förvärms innan förångning.
Elastisk, elastisk deformation	När ett material vid belastning tar upp energi genom att ändra form och materialet återgår till ursprunglig form när belastningen upphör, kallas materialet elastiskt och deform- ationen elastisk deformation.
Elektrofilter/elfilter	Ett elfilter renar rökgaser genom en hög spänning mellan två elektroder. Gasen mellan elektroderna joniseras och de negativa jonerna fastnar på partiklars yta som dras mot den positivt laddade utfällningselektroden.
Emulsion	Flytande ämne som är finfördelat i en vätska.
Energi	Kan mätas i kWh (kilowattimmar) eller i MJ (megajoule). Energi kan finnas som värme-, el-, kemisk-, rörelse- eller lägesenergi.
Energiinsats (mäldberedning)	Den mängd energi som går åt för att frilägga fibrerna vid malning. Minskar den blir det mindre med finfrakt- ion.Anges i kWh/ton torrtänkt massa.
Enkelfiltat pressnyp	Pressnyp där avvattningen sker mellan en filt och en vals.
Extraktivämnen	Hartssyror, fettsyror, vaxer och terpener.
Fallfilmsindunstare (kemikalieåtervinning)	En indunstningsapparat där stigande torkånga möter en fim av lut som rör sig ner längs värmeytorna. Ett alternativ till till Kestnerindunstaren .
Fallrör (blekning)	Rör som leder den blekta massan ut från blektornet eller reaktorn.
Fiber	En växtcell som är lång i förhållande till sin bredd och som har en tjockare cellvägg än andra växtceller.
Fiberflockar	Fibrer som hakat i och fastnat i varandra
Fiberorientering	Fibrernas orientering i arket. Påverkar papperets egenskap- er.
Fibersorterare	Apparat som skiljer av lätta och tunga föroreningar.
Fibertätheten	Mäts med densiteten.
Fibrill	Se mikrofibrill.
Fibrillvinkeln	Fibrillens vinkel mot fiberns längdaxel.
Finfraktion	Smådelar av fibrer (främst i mekanisk massa).
Finmaterial	Parenkymceller och fiberfragment.
Finpapper	Skriv- eller tryckpapper av hög kvalitet. Tillverkat av hög andel kemiska fibrer.
Finskikt	Det starka och fina ytterskikt i kartong som man skall trycka på.
Fjäderkraften/Kompressionskraften (papperstillverkning)	Den mekaniska motkraft som uppstår när man pressar sam- man ett fibernätverk.
Flerskiktslåda	Inloppslåda som ger en skiktad mäldstråle och där strålarna normalt har olika mäldsammansättning.
Flerskiktspapper	Papper som består av flera sam- eller särformade skikt med

Flis	Ved som är huggen i lagom stora bitar för tillverkning av massa (ej slipmassa).
Flisficka	Flisfickan fungerar som en buffert före kokeriet och ser till att flis matas kontinuerligt till kokaren.
Flismätare	Utmatningsanordning i flisfickan som doserar flisen.
Flisning, flishugg	Hugger upp veden i lagom stora bitar för tillverkning av massa (ej slipmassa).
Flisstack	En stack med flis som dels fungerar som lager av flis dels har till funktion att jämna ut kvalitetsvariationer i råvaran.
Flissåll	Ett såll som används för att avskilja flisbitar som är för stora eller för små.
Flockar	Lös anhopning av fibrer och andra komponenter i en mäld.
Flockning (papperstillverkning)	Här menar vi fibrer som hakar i och fastnar i varandra. (Flockar kan också bildas av kemiska orsaker. Polymerer bildar bryggor mellan olika komponenter och binder sam- man).
Flockning (vattenrening)	Att få små partiklar i vatten att bilda större partiklar som kan avlägsnas med exempelvis sedimentering eller filtre- ring.
Flockningsmedel	Produkter som man använder för att skapa flockar. An- vänds på pappersmaskinen som retentionsmedel.
Flotation	En metod att avskilja icke önskade partiklar i en vattensus- pension. Finfördelad luft får stiga till ytan i en bassäng. Fasta partiklar fastnar på luftbubblorna och kan skummas av.
Fluffmassa	Massa med hög uppsugningsförmåga.
Fluting	Det vågade (korrugerade) skiktet i wellpapp är gjort av flu- ting.
Flygaska	Aska från förbränning som följer med rökgaserna.
Fläkttork (papperstillverkning, torkning av massa)	Del av ett torkparti där banan torkas i direkt beröring med varmluft, som cirkuleras med fläktar. Torkspänningen blir låg och banan kan krympa fritt.
Flödesspridare (papperstillverkning)	Del av inloppslåda som består av en enkelsidigt matad rek- tangulär kanal eller koniskt rör och ett rörpaket. Fördelar mälden likformigt utefter hela maskinbredden. Kallas också för tvärfördelare.
Foil	Avvattningslist under en planvira.
Foillåda	Grupp av foils som bildar en enhet
Foilsuglåda	Grupp av foils som är sa anordande att man kan hålla ett undertryck
Forma(papperstillverkning)	Att avvattna mälden så att den bildar en sammanhängande bana.
Formare, formningsenhet	Den del av en pappersmaskin, som avvattnar en mäld och där det bildas en sammanhängande bana.
Formation	Den lokala fördelningen av fibrer i ett papper.
Formning	Den process där mälden avvattnas och bildar en samman- hängande bana.
Formningsbord	Det första avvattningselementet som stöder viran.

Formningssko	Krökt formningsbord med ett antal bladlister. Antalet blad kan variera och bladen kan ha olika bredd. Kan finnas i både dubbelviraformare och hybridformare. Uppgiften är att avvattna mälden och att skapa tryckpulser under avvatt- ningen.
Formningsvals	Vanigtvis perforerad sugvals. Kan finnas i både dubbelvira- formare och hybridformare. Uppgiften är att avvattna mäl- den. Undertrycket i valsen är till för att styra avvattnings- riktningen.
Freeness-tal	Mått på mäldens dräneringsförmåga (motsatsen till SR) efter Canadian Standard Freeeness, CSF
Fukthalt	Vattnets vikt i ett fuktig massa eller fuktigt ark i förhål- lande till den totala vikten.
Fukthalt %	(Våtvikt – torrvikt)/våtvikt · 100
Fuktkvot	(Våtvikt – torrvikt)/torrvikt
Fyllmedel (papperstillverkning)	Finfördelat, vanligen vitt pigment som man sätter till mäl- den främst för att förbättra papperets optiska egenskaper och göra det billigare att tillverka. Ofta lera (kaolin) och krita (kalciumkarbonater). Andra fyllmedel är talk och ti- tandioxid.
Färg	Ljus med en viss våglängd.
Färgat föremål	Reflekterar det infallande ljuset inom sitt våglängdsområde.
Färgmätning	Metoden att mäta färg.
Färgsystem	System för att ange resultatet av färgmätning.
Fönsterporer/Ringporer	Ringformiga porer i barrved för att kunna transportera vat- ten mellan fibrerna. (Flest i ändarna). Utgör förbindelsen mellan trakeiderna och märgstrålecellerna (Parenkymcellerna).
Försilning	Silning direkt efter kokeriet för att avlägsna spet , kvist, bark etc som stör blekningen.
Förtjockare	Maskin med roterande perforerad trumma, klädd med duk. Används för att urvattna utskottet.
Förträngning	Tvättning genom att en front av ren vätska tränger undan smutsig vätska.
Gjutbestrykning	Bestrykningmetod där den pappersomslutna applikatorval- sen löper mot en polerad varm metallcylinder. Ger ett pap- per med en blank yta.
Glansigt papper	Papper med riktad reflektion.
Glasomvandlingstemperatur	Den temperatur då en polymer övergår från att vara hård och glasartad till att bli mjuk och formbar.
Glukos	Enkel sockerart (druvsocker). Kan i naturen polymerisera och bilda cellulosa.
Glätt	Maskin som man använder för att i första hand förbättra ytjämnheten, men också för att öka glansen hos ett papper. Papperet passerar ett eller flera valsnyp.
Glättning	Behandling av papperet för att förbättra ytjämnheten och eller för att öka glansen.
Glättnyp	Den sträcka där papperet pressas samman mellan två valsar.
Granuler	Se stärkelsegranuler.
Grenad polymer	En jättemolekyl uppbyggd av momomerer. I motsats till

Grönlut	Smältan från sodapannan löses i tvättvätska från kaustice- ringen (svaglut). Det man får då kallas grönlut.
Grönlutsfilter	Tank där slam avskiljs ur grönluten genom filtrering.
Grönlutsklarare	Tank där slam avskiljs ur grönluten genom sedimentering.
Grönlutsslam	Slam i grönluten bestående av olösliga ämnen, mest me- tallsalter.
Gummihårdhet	Måttet P&J anger hur mycket ett visst verktyg trycks in i ytan vid en viss belastning. Hårda ytor har låga P&J-tal.
Guska(papperstillverkning)	Få det våta arket att lämna viran.
Guskvals	Vals med perforerad mantelyta och inre suglåda. Driver viran och avvattnar banan.
H	Timme, förkortning av engelskans hour.
Halvkemisk massa	Oftast en lövmassa där fibrerna först kokats i en neutral sulfitlösning och därefter frilagts på mekanisk väg.
Halvkemiska fibrer	Fibrerna i halvkemisk massa.
Harts	Harts i ved är ett antal olika kemikalier som skyddar veden och utgör näringsförråd. Innehåller exempelvis harts- och fettsyror.
Hartskanal	Små kanaler fyllda med harts. De kan gå både längs stam- men, (i sommarveden) och längs märgstrålarna.
Hartskokeri	I ett hartskokeri kokas den förtvålade harts som utvinns i koket tillsammans med svavelsyra för att spjälka hartstvå- larna till harts, tallolja.
Hartslim	Modifierat vedharts. Se hydrofoberingsmedel/lim.
Hartssyra	Ämne i de vedhartser som man använder när man tillverkar hartslim.
HC	”High consistency”. Massakoncentration mellan 20 och 40%, vanligen runt 30%. Vid dessa koncentrationer finns inget fritt vatten mellan fibrerna.
HC-malning	Malning vid hög koncentration (High Consistency).
Hemicellulosa	Förgrenade molekylkedjor av glukos och andra enkla sock- erarter, som finns i fiberväggen. Molekylkedjorna i he- micellulosan är mycket kortare än i cellulosan
H-faktor	Ett värde som anger hur mycket man har kokat massan ge- nom att ta hänsyn både till tid och temperatur.
Hjälp- eller processkemikalier (papperstillverkning)	Kemikalier som bidrar till att egenskapskemikalierna tas upp i papperet eller som i övrigt underlättar eller gör till- verkningen billigare.
Holländare (mäldberedning)	Gammal typ av kvarn uppfunnen i Holland.
Homogenkartong	Kartong av vanligen blekt kemisk massa uppbygd av ett eller flera skikt med lika eller nära lika sammansättning.
HT-ånga, Högtrycksånga	Ånga med ett tryck på 40 eller 60 bar.
Hybridformare/Hybridmaskin	En planvira med tillbyggd övervira.
Hydraulisk	Något som drivs med olja under tryck
Hydraulisk inloppslåda	Se mäldspruta.
Hydraulkokare (massatillverkning)	Hela kokaren är fylld med vätska.
Hydraulkraften (papperstillverkning)	Den motkraft som uppstår när man pressar samman ett vått fibernätverk och som beror på det uppkomna vätsketrycket.
Hydraultryck (papperstillverkning)	Vätsketryck i banan som beror på motståndet när vattnet strömmar genom fibernätverket.

Hydrocyklon	Se virvelrenare.
Hydrofil	Vattenälskande = tar lätt upp vatten.
Hydrofob	Vattenavvisande.
Hydrofoberingsmedel, Lim	Kemikalie som man sätter till mälden eller till ytlimmet för att göra papperet mer vattenavvisande, hydrofobt. Exem- pelvis t.ex. hartslim, AKD (alkylketendimer) och ASA (alkenylbärnstenssyraanhydrid).
Hydrolys (allmänt)	Kemisk reaktion mellan ett ämne och vatten.
Hydrolys (massatillverkning)	En kemisk reaktion som innebär att cellulosa- eller he- micellulosakedjan klyvs. Vid låga pH sker sur hydrolys, vid höga pH sker alkalisk hydrolys.
Hydroxidjon/hydroxyljon	OH^–. En jon som bildas när natriumhydroxid och natri- umsulfid löses i vatten. Höjer pH och reagerar med vedäm- nen under sulfatkoket.
Hydroxylgrupper	Kemiska grupper som består av syre och väte, ”OH- grupper”.
Hydroxylradikal	En hyrdoxidjon som tappat sin extra elektron (OH∙). Myck- et reaktiv. Bryter ner cellulosa i peroxidblekning och syr- gasblekning.
Hålvalslåda	Inloppslåda med perforerade roterande valsar med hål i. Moderna lådor är trycksatta och kallas då för ”luftkuddelådor”.
Högkoncentrationsmalning (mäldberedning)	Malning vid cirka 30% torrhalt. Gör att papperet blir segt.
Högtryck (tryckteknik)	Tryckmetod vid vilken färgöverföring sker från upphöjda delar av tryckformen.
Högtryckskik	Blandar flis från basningskärlet med vitlut vid fullt kokar- tryck. Blandningen transporteras sedan till förimpregne- ringen eller kokaren.
Icke nyttigt finmaterial	Finmaterial med få hydroxylgrupper (delar av den lignin- rika mittlamellen, hartsrika märgstråleceller).
Illaluktande gaser	Gaser av svavelföreningar som bildas vid sulfatmassafram- ställning, bl a svavelväte och merkaptaner.
Impregnering (massatillverkning)	Fylla flisbitarna med kokvätska innan kokning.
Indunstning	Förtjockning genom att driva av lösningsmedel. I cellulosa- fabriken indunstar man svartluten för att kunna bränna den i sodapannan.
Infraröd strålning	Strålning med en våglängd som ligger utanför det synliga ljusets. (> 720 nm.)
Infrarött	Strålning med en våglängd längre än 720 nm.
Infravärmare (Infratorkar)	Torkar där värmeenergin tillförs via infraröd strålning.
Injekt	Ingående mäld till reningsapparat.
Inkruster	Utfällning som fastnar som beläggning på processutrus- ning. Det minskar exempelvis värmeöverföringen i indunst- ningen.
Inloppslåda	Den del som ska fördela mälden på ett likformigt sätt över viran.
Impregneringskärl (massatillverkning)	En separat kärl som förimpregnerar flisen innan kokning. Ett alternativ till att bygga högre kokare.
Inre fibrillering	Fiberns inre väggar spaltas upp.
Integrerad fabrik	En fabrik som har både massatillverkning och pappers- eller kartongtillverkning

Jon	Elektriskt laddad atom eller molekyl
Journalpapper	Kalandrerat obestruket eller bestruket papper tillverkat av till större delen mekaniska fibrer. Andelen fyllmedel kan uppgå till 30 %. Papperet används för veckotidningar, tid- skrifter, kataloger o.d.
Kalander	Maskin som man använder för att förbättra ytjämnheten eller för att öka glansen hos ett papper. Pappersbanan pas- serar oftast genom ett antal valsnyp.
Kalandernyp	Den sträcka där papperet pressas samman mellan två valsar.
Kalciumkarbonat (papperstillverkning)	Mineral som ofta ingår i en bestrykningssmet; pigment. (Kan också sättas till i mälderiet; fyllmedel.) GCC: Ground Calcium Carbonate = (Naturlig) Bruten kalciumkarbonat; krita, kalksten eller marmor.PCC: Precipitated Calcium Carbonate = Kemiskt fälld kalciumkarbonat.
Kalciumoxid	Bränd kalk eller kalk. Används i kemikalieåtervinningen i en sulfatmassafabrik.
Kalciumtvålar	Se tvålar
Kalk (kemikalieåtervinning)	Kalciumoxid, CaO. Kalken finns i kalkcykeln som har till syfte att omvandla natriumkarbonat från sodapannan till aktiv natriumhydroxid. Begreppet kalk används också för andra kalciumföreningar.
Kalkklot (kemikalieåtervinning)	Klot av kalk som kan bildas i mesaugnen, ofta på grund av hög natriumhalt i mesan. Kalkklot stör produktionen.
Kalksläckning (kemikalieåtervinning)	Den del i kemikalieåtervinningen där bränd kalk omvandlas till släckt kalk genom att blandas med grönlut. Den brända kalken reagerar med vattnet i grönluten och bildar släckt kalk.
Kalksten	En bergart som till största delen består av mineralet kalcit, CaCO₃.
Kalorisator	Se värmeväxlare.
Kambium	Ett skikt mellan barken och veden i trädet. I kambiumet sker all tilväxt av ved (inåt) och bark (utåt).
Kanalbildning (massatillverkning)	Lokala zoner i en kokare eller blektorn/reaktor där flödes- hastigheten är större kallas kanaler.
Kaolin	Se fyllmedel.
Kappatal	Ett mått på lignininnehållet i massan. Mäter egentligen hur mycket oxiderbara ämnen det finns i massan.
Karbonater	Se kalciumkarbonater.
Karboxylsyragrupper	Kemiska grupper med beteckningen -COOH.
Kartong	Styvt och tjockt papper som vanligtvis är uppbyggt i flera skikt.
Kartongmaskin	Maskin med flera formningsenheter som är placerade efter varandra. Varje enhet tillför ett skikt.
Kaskadkoppling	Silerisystem där man återför rejektet från ett reningssteg till injektet i ett tidigare reningssteg. Syftet är att så lite prima fiber som möjligt skall förloras med rejektet.
Kassettfilter	Filter i form av filterslangar.
Katalysator	Ett ämne som påskyndar en kemisk reaktion utan att själv förbrukas.
Katjoner	Positivt laddade joner

Kausticering	Den del i kemikalieåtervinningen där släckt kalk reagerar med natriumkarbonaten i grönlut. Då bildas aktiv natrium- hydroxid och mesa, kalciumkarbonat.
Kausticeringsgrad	Hur stor del av natriumkarbonaten som reagerat och blivit natriumhydroxid i kausticeringen. Beräknas med formeln: Natriumhydroxid Natriumhydroxid + Natriumkarbonat allt räknat som Na₂O eller NaOH och uttryckt i procent, %
Kestnerindunstare	En indunstningsapparat i form av rör- eller tubvärmeväx- lare i motsats till fallfilmsindunstaren.
Klarning	Rening genom sedimentering. Se exempelvis vitlutsklar- ning och grönlutsklarning.
Klordioxidsteg	Bleksteg där klordioxid används för blekning. Kan använ- das både för förblekning och slutblekning. Blekning med klordioxid ger ECF-massor.
Koagulera/agglomerera	Partiklar binder direkt till varandra och bildar kompakta anhopningar (agglomerat).
Kokning (massatillverkning)	Utlösning av lignin ur veden vid högt tryck och temperatur. Eftersom trycket är så högt ”kokar” inte vätskan i egentlig mening.
Kokpunkthöjning	När man löser ett ämne i vätska höjs kokpunkten. När man indunstar svartlut för att bränna det i sodapannan höjs kok- punkten allteftersom torrhalten i tjockluten ökar.
Kolloidal partikel	Fast partikel som är så liten att den håller sig svävande i vatten.
Komplexbildare	Ett ämne som kan binda andra ämnen till sig. Används ex- empelvis i blekningen för att binda metalljoner som bidrar till bildning av hydroxylradikaler.
Komplexbildarsteg	Steg i bleksekvensen före peroxidblekning (eller syrgas- blekning) där metalljoner som bidrar till bildning av hyd- roxylradikaler oskadliggörs genom att bindas till komplex.
Kondensat	Ånga som kondenserat kallas kondensat. Kondensat från kokeri och indunstningen innehåller även lättflyktiga äm- nen som terpener respektive metanol.
Kondensationsvärmet	Energin som frigörs när en viss mängd av ett ämne övergår från gasform till vätskeform. Kondensationsvärmet för äm- net är alltid lika stort som ångbildningsvärmet.
Kondensor	Utrustning där ånga från det sista indunstningssteget kon- denserar. Det skapar undertryck som driver ångan från de olika indunstningsstegen mot kondensorn.
Konkvarn (mäldberedning)	Har en konformad rotor och stator.
Kontinuerlig kokare (massatillverkning)	En kokare där ved och kokvätska fylls på kontinuerligt i toppen och som hela tiden töms på massa i botten.
Kontraktionen i munstycket (papperstillverkning)	Avser hur mycket utloppsmunstycket smalnar. Bestämmer hur mycket mälden kommer att accelerera.
Konvektion	Värmetransport genom i ett medium, gas eller vätska.
Konvektionsdel	Del i en panna där pannvatten förångas från värmen av rök- gaserna.
Korta cirkulationen (papperstillverkning)	Flödeskrets från blandningspumpen genom reningsutrust- ning, formare och viragrop och tillbaka till blandningspum- pen igen.

Kraftliner	Liner som till större delen är tillverkad av kraftmassa.
Kraftpapper	Papper som används för att göra påsar och bärkassar av.
Krita	Kalciumkarbonat, CaCO₃. Används som fyllmedel i papper och i bestyrkningsskikt. Avser också renad kalksten.
Krossad bana (papperstillverkning)	Ökas presstrycket för mycket kan banan krossas i nypet.
Krympning (papperstillverkning)	Papper krymper, när det torkar.
Krympzonen (papperstillverkning)	Den del av torkpartiet där papperet har den fukthalt som gör att det krymper mest.
Kurl (Eng. Curl)	Formförändring som gör att papperet böjer sig.
Kvistsil	Sil som direkt efter blåsledningen separerar större spet och kvist från massan.
Kvisttvätt	Tvätt som sköljer av lut och kvarvarande fibrer av partiklar- na i rejektet från kvistsilen.
Kväveoxider (NOx)	Föreningar, främst kväveoxid (NO) och kvävedioxid (NO₂) som bildas vid förbränning.
Kärl	En cell i lövved som transporterar vatten i veden. Kärlcel- len är mycket tunnväggig. Björkved består av cirka 9% kärlceller.
Kärnved	Den innersta, döda delen av veden. Ingen vattentransport sker i kärnveden. I tall är kärnveden ofta fylld med harts som gör den mörk. Kärnveden är koncentrerad till de äldre, nedre, delarna av trädet.
Körbarhet (tryckteknik)	God körbarhet har ett papper som går bra i tryckpressarna utan banbrott och där rullbytena går smidigt.
Laddningstäthet	Mått på hur stor andel av monomererna i en polymer mole- kyl som är laddade. Laddningen kan vara positiv (katjonisk) eller negativ (anjonisk).
Laser- och xeroxfärger	Färger som man använder i laserskrivare och kopiatorer.
Latency (mekanisk massatillverkning)	Bunden spänning i fibrerna.
Latex (papperstillverkning)	Används som bindemedel i bestrykningssmetar. Levereras som en dispersion.
LC	”Low consistency”. Massakoncentration under 6%. Vid så låga koncentrationer är massan pumpbar i vanliga pumpar.
LC-malning	Malning vid låg koncentration (Low Consistency).
Lera (kaolin) (papperstillverkning)	Mineral som ofta ingår i en bestykningssmet; pigment. Har flakformade partiklar. (Kan också tillsättas i mälderiet; fyll- medel.)
Libriformfiber, libriformceller	Lövvedens fiber. Björk innehåller cirka 86% libriformcel- ler.
Lignin	Tredimensionell grenad polymer med komplicerad upp- byggnad. Det är det ämne som främst håller samman fibrer- na i veden, men finns i stor utsträckning även i fiberväg- gen..
Ligningbevarande blekning	Blekning som avfärgar ligninet istället för att avlägsna det. Används för mekaniska massor och i slutblekning av ke- miska massor.
Ligningutlösande blekning	Blekning som avlägsnar ligninet istället för att avfärga det. Används för kemiska massor, framförallt i tidigare delen av bleksekvensen.

Liksidighet (papperstillverkning)	Mått på hur lika fibrer, finmaterial och tillsatta kemikalier är fördelade i arkets tjockleksriktning.
Lim (papperstillverkning)	Mäldtillsats för att göra fibrerna mindre hydrofila, så att man kan trycka på ett papper utan att tryckfärgen flyter ut.
Limpress (papperstillverkning)	Valspress i vilken papperet beläggs med ytlim eller med bestrykningssmet.
Liner	Det plana skiktet i wellpapp är gjort av liner.
Linjebelastning, kN/m	Den totala presskraften i ett nyp, fördelad per meter av ba- nans bredd.
Linjetryck	Annat uttryck för linjebelastning. (Bör undvikas)
Linjär polymer	En jättemolekyl uppbyggd av momomerer. I motsats till en grenad polymer har den bara en rak kedja.
Ljus (”Synligt Ljus”)	Strålning inom våglängderna 380-720 nanometer.
Ljushet	Upplevelsen av hur ljust ett papper är. Anges i procent som ISO-ljushet. T.ex. är oblekt mekaniska massa ljusare än oblekt kemisk men kan inte blekas till samma höga ljushet.
LT-ånga, Lågtrycksånga	Ånga med ett tryck på cirka 4 bar.
Luftad damm	Reningsdamm för avloppsvatten där syreförbrukande mikroorganismer bryter ner organisk substans. Vattnet i damman syresätts genom att luft blandas ner i vattnet.
Luftkuddeinloppslåda, luftkuddelåda	Sluten inloppslåda med luftkudde
Luftport (kemikalieåtervinning)	Öppning i pannan (exempelvis sodapanna) där luft tillförs.
Lufttorkar	Torkar där värmeenergin tillförs via uppvärmd luft.
Lutspruta (kemikalieåtervinning)	Sprutar in tjocklut i sodapannan.
LWC	Ett bestruket trähaltigt papper med låg ytvikt. (Oftast 50-72 g/m².)
Lågkoncentrationsmalning	Ger styrkan till papperet genom att öka bindningsgraden.
Lågtryckskik	Matar flis från flisfickan in i basningskärlet på så sätt att övertrycket i basningskärlet behålls.
Långa cirkulationen (papperstillverkning)	Bakvattensystemet utanför korta cirkulationen.
Längsriktningen (papperstillverkning)	Gammalt namn på M (maskinriktningen).
Löphål (kemikalieåtervinning)	Öppningar i sodapannan där smältan rinner ut i en löpränna.
Löpränna (kemikalieåtervinning)	Ränna där smältan rinner ut ur sodapannan via löphål.
Lösartank (kemikalieåtervinning)	Den tank där smältan från sodapannan rinner ut och blandas med svaglut.
Lövmassa (lövvedsmassa)	Massa framställd av lövved. Har korta fibrer som ger ett papper med god formation och jämn yta.
M (papperstillverkning)	Beteckning för maskinriktningen. (På engelska MD = Machine Direction)
Magenta	Röd komplementfärg som används inom fyrfärgstryck.
Magnesiumsulfat	MgSO₄. Används för att minska cellulosanedbrytningen i syrgasblekning genom att binda metalljoner som bidrar till bildning av hydroxylradikaler.
Malbommar (mäldberedning)	De upphöjda partierna på ett malgarnityr.
Malgarnityr (mäldberedning)	Utbytbar maskindel i en kvarn som gör det direkta mal- ningsarbetet. Malgarnityret har bommar och spår .

Malningens kvalitet (mäldberedning)	Hur energiinsatsen netto förs över till fibrerna många små eller få stora energipulser.
Malresultatet (mäldberedning)	Bestäms av malningens kvantitet och malningerns kvalitet.
Malspalt (mäldberedning)	Avståndet mellan rotorns och statorns bommar.
Maskinglätt	Vertikal stapel av stålvalsar placerad i pappersmaskinen där pappersbanan passerar igenom valsnypen.
Maskinriktningen (papperstillverkning)	Riktningen längs viran.
Maskinsil (papperstillverkning)	Apparat som har en inre siltrumma med hål eller slitsar som skiljer av grövre föroreningar. Kallas också ibland för cent- rifugalsil eller trycksil.
Matarpump (papperstillverkning)	När pappersmaskinen är utrustad med en avluftare, behövs en andra pump, matarpumpen, för att pumpa mälden till maskinsilen och vidare till inloppslådan. Matarpumpen kallas ibland för inloppslådepump.
Matarvatten (ångteknik)	Vatten som används i ångpannor. Matarvatten måste vara mycket rent.
Matt papper	Papper med diffus ljusreflektion.
MC	”Medium consistency”. Massakoncentration mellan 6 och 20%, vanligen 10-18%. Vid dessa koncentrationer måste massan pumpas med särskilda MC pumpar.
Mekanisk massa	Tillverkas genom att man slipar eller raffinerar (maler) granved. Fibrerna skadas under tillverkningen och halten av finmaterial är hög.
Mekmassafiber	Tjockare och tyngre än kemiska fibrer och kollapsar inte så lätt.
Mellankammare (papperstillverkning)	Kammare mellan rörpaket och utloppsmunstycke i en in- loppslåda. På moderna inloppslådor är mellankammaren liten och saknas ibland helt.
Mellanlut (kemikalieåtervinning)	Svartlut som delvis har förtjockats i industningen. Torrhalt cirka 50%
Mesa	CaCO₃. Mesan finns i kalkcykeln som har till syfte att om- vandla natriumkarbonat från sodapannan till aktiv natrium- hydroxid.
Mesafilter	Filter där vitlut tvättas ur mesan innan mesaugnen.
Mesaombränning	Omvandling av mesa till bränd kalk i mesaugnen.
Mesaugn	En ugn där mesa hettas upp och därigenom aktiveras: kalci- umkarbonat omvandlas till kalciumoxid.
Mesh	Maskor/tum = Mått på maskstorleken i en viraduk (mesh = maska).
MF Journalpapper	Ett obestruket trähaltigt papper som är glättat, men inte efterarbetat i en superkalander.
Mikrofibrill	Långsmal grupp som består av ett stort antal (parallellt lö- pande) cellulosamolekyler. Flera mikrofibriller, som slår sig samman bildar en fibrill. Fibrillerna är huvudsak orien- terade i fiberns längdriktning.
Mikrometer	0.001 mm. Skrivs ofta μm och kallas ofta bara för ”my”.
Mikropartiklar (papperstillverkning)	Retentionsmedel, negativt laddade oorganiska finpartiklar
Mittlamell	Det skikt som finns mellan två fibrer. Har en hög halt av

Mittskikt	Skikt i mitten på kartongen, som främst skall ge den tjock- lek, styvhet och stadga.
Mixer (blekning)	I en mixer blandas massan med blekkemikalierna innan den förs över till blektornet eller blekreaktorn.
Mjukhet (papperstillverkning)	Viktig egenskap för mjukpapper.
Mjukkalander	Kalander placerad i pappersmaskinen där pappersbanan passerar igenom ett nyp mellan en hård stålvals och en mjuk polymerbeklädd vals.
Mjukpapper	Kräppat papper i låga ytvikter som hushållsrullar, toalett- papper, näsdukar servetter m m.
Mjukpappersmaskin	Snabbgående pappersmaskin med oftast dubbelsidig avvatt- ning. Torkningen sker på en yankeecylinder med hetluft- skåpa.
Molekyl	Den minsta kemiska beståndsdelen av ett ämne som kan finnas i fritt tillstånd.
Mollierdiagram	Diagram som visar på samband mellan tryck, temperatur och energiinnehåll i ånga.
Momentan energiinsats	Energiinsatsen i ett visst ögonblick.
Monomer	Enstaka molekyler som utgör ”byggstenarna” i en polymer.
Motströmstvätt	Tvätt av massa där massan möter tvättvätskan i motström. Den renaste massan kommer då att tvättas av en renaste tvättvätskan.
Mottling	Tryckdefekt som visar sig i form av ojämnt tryck eller ojämn glas. Det beror ofta på att tryckfärgen inte tas upp jämnt av papperet och kan orsakas både av problem i tryck- eriet och bestykrningskiktet (exempelvis bindemedelsmi- grering)..
Mottryckskraft	Elenergi som genereras i en turbin där ånga expanderar utan att kondensera.
MT-ånga, Mellantrycksånga	Ånga med ett tryck på cirka 10 bar.
MWC	Ett bestruket trähaltigt papper med en ytvikt som överstiger 72 g/m².
Mångcylinderparti (papperstillverkning)	Ett torkparti med ett stort antal torkcylindrar.
Mäldberedningen	Del av tillverkningsprocessen där mälden bereds före pap- persmaskinen. I mäldberedningen mals och blandas olika slags fibrer och ofta sätts olika kemikalier och fyllmedel till.
Mäldlim (papperstillverkning)	Se hydrofoberingsmedel.
Mäldspruta (papperstillverkning)	Sluten inloppslåda utan luftkudde. Kallas också för hydrau- lisk inloppslåda.
Märg (vedens uppbyggnad)	Celler i trädets centrum. Rester av toppskott som inbäddats i ved.
Märgstråle	Stråk i veden mellan märgen och barken som transporterar vatten och näring radiellt i stammen.
Märgstråleceller	Små hartsrika celler i ved (löper horisontellt = strålar mot märgen).
Mättad ånga	Vattenånga som befinner sig på daggpunkten.
Nanometer	En miljondels millimeter, nm.

Natrium-, kalciumstearat	C₁₇H₃₅COONa, (C₁₇H₃₅COO)₂Ca. Förtvålad stearinsyra. Kallas ibland för samlare. Samlar de frilagda tensidomslut- na tryckfärgspartiklarna i små klumpar.
Natriumbikarbonat	NaHCO₃, gammal beteckning för natrium-vätekarbonat.
Natriumditionit	Na₂S₂O₄. Kallas också natriumhydrosulfit. Blekmedel vid blekning av mekaniska massor och returmassor.
Natriumhydroxid	NaOH. Kallas i dagligt tal för natronlut. Är en aktiv kokke- mikalie i sulfatmassatillverkning.
Natriumsilikat	Na₂SiO₃. Kallades förr vattenglas. Använder man tillsam- mans med H₂O₂ när man bleker.
Natriumsulfat	Na₂SO₄. Tidigare den vanligaste kemikalien som användes för att kompensera för kemikalieförluster i sulfatprocessen. Därav namnet sulfatprocess.
Natriumsulfid	Na₂S. En aktiv kokkemikalie i sulfatkokning.
Natriumtvålar	Se tvålar
Naturlig polymer	En polymer som inte är tillverkad, t.ex. katjonisk stärkelse.
Nettoenergin (mäldbererdning)	Effektiv malningsenergi = bruttoenergi minus tomgångsför- lust
Nollfibrer	Små fibrer i veden (t.ex. parenkymceller) som inte är verk- liga fibrer (trakeider, libriformfibrer).
NOx	Se kväveoxider
Nyptryck	Yttrycket som bildas när man fördelar den totala presskraf- ten på den uppkomna nypytan i ett press- eller kalandernyp.
Nypyta	Nyp*banbredd.
Nålad pressfilt	Pressfilt som är byggd av basväv och vadd. Vadden ”nålas” fast när nålar med hullingar träds fram och tillbaka genom basväven.
Näsan (ångteknik)	Tuber i en panna som är bockade för att förbättra ombland- ningen av förbränningsgaserna och för att skydda överhet- taren.
Offset	Tryckmetod där tryckfärgen överförs från tryckplåten till papperet via en gummiduk.
OH-grupper	Se hydroxylgrupper.
Oorganiska ämnen	Kemiska ämnen som inte innehåller kol. Enkla ämnen som kolmonoxid, koldioxid och karbonater räknas dock som oorganiska.
Opacitet	Mått på hur ogenomskinligt ett papper är.
Organiska ämnen	Kemiska ämnen som innehåller kol. Enkla ämnen som kol- monoxid, koldioxid och karbonater räknas dock som oorga- niska ämnen. Etanol, myrsyra och metan är enkla organiska ämnen. Cellulosa, lignin och hemicellulosa är komplexa organiska ämnen.
Osläckt kalk	Se bränd kalk.
O-steg	Se syrgassteg
Oxidation	Oxidation innebär att en atom avger elektroner. Oxidations- talet ökar.
Papperskonvertering	Formatskärning, stansning m.m.
Pappersvals	Vals av runda pappersark, tillverkade av bomulls- eller ull- fibrer, som har hålats, trätts på en stålaxel, pressats ihop och svarvats. Används i superkalandrar.

Parenkymceller	Levande celler i växter. De är i motsats till fibrer korta och tunnväggiga. Björkved innehåller cirka 5% parenkymceller.
Partialtryck	Samma som deltryck.
PCC	Se kalciumkarbonater.
Peeling (massatillverkning)	Kedjetuggning. En kemisk reaktion i sulfatkokningen som innebär att cellulosakedjan kortas av med en glukosenhet i taget.
Peroxidsteg	Bleksteg där peroxid används för blekning. Används för blekning av mekaniska massor och TCF-massor.
PFG	Se Processfrämmande grundämnen.
pH	Mått på antalet vätejoner (H⁺) i en lösning
Pigment (bestrykning av papper)	Finfördelat mineral som ingår i bestrykningssmeten. Oftast lera och krita.
Pigmenterad ytlimning	Bestrykning med en smet som har låg halt pigment och hög halt bindemedel.
Pinnflis	Flisbitar som ser ut som små pinnar.

Plansil	En sil där flödet genom silplåten drivs genom gravitation.
Planviraformare	Del av pappersmaskin där banan formas på en planvira.
Planviramaskin	Maskin där formningen sker på en vågrät enkel vira.
Plastisk	När ett material vid belastning tar upp energi genom att ändra form (eller går sönder) och materialet inte återgår till ursprunglig form när belastningen upphör, kallas materialet plastiskt och deformationen plastisk deformation.
Plastisk deformation	Permanent formförändring
Pluggflöde	Ett flöde där flödeshastigheten är detsamma över hela flö- desytan.
Pneumatisk	Något som drivs med tryckluft
Polyakrylamid (papperstillverkning)	Retentionsmedel, syntetisk långkedjig polymer. Polyakryla- mider kan vara både anjoniska och katjoniska.
Polyaluminiumklorid (PAC)	Aluminiumsalt som man tillverkar genom att sätta till en alkalisk produkt (t.ex. natriumkarbonat, Na2CO₃) till en aluminiumkloridlösning (AlCl₃)
Polyetylenimin (papperstillverkning)	Retentionsmedel, syntetisk högladdad katjonisk polymer.
Polymer	En jättemolekyl, som är uppbyggd av ett stort antal mono- merer.
Polymerisationsgrad	Mått på hur många monomerer som har sammanfogats och bildat en polymer.
Polyvinylalkohol (PVOH) (bestrykning av papper)	Används som bindemedel i bestrykningssmetar. Är lösligt i vatten.
Por	Öppning i cellväggen där vatten kan passera mellan fibrer i det växande trädet.
Porositet (papper)	Arkstrukturens grad av öppenhet. (Mått på andelen tomrum i arket.)
Press (papperstillverkning)	Våtpress som pressar samman och avvattnar fiberbanan. Banan kan pressas samman mellan två pressvalsar eller mellan en pressvals och en konkav sko.
Press (massatillverkning)	Används för tvättning av massa genom att man förtjockar massan och pressar ut vätska ur fibrernas lumen.
Pressfilt (papperstillverkning)	Ändlös filt som transporterar banan genom pressnypet och som tar emot vattnet som pressas ut ur banan.

Pressimpuls (papperstillverkning)	Produkten av det genomsnittliga trycket i ett pressnyp och tiden som banan befinner sig i pressnypet.
Presskraft, kN	Kraften som pressar samman de båda presselementen, t.ex. valsarna i en valspress och valsen och skon i en skopress.
Pressnyp (papperstillverkning)	Den sträcka där banan pressas samman i en vals- eller sko- press
Pressnypsyta	Den yta av banan som pressas samman i en vals eller sko- press (pressnyp · banbredd).
Pressparti (papperstillverkning)	Består av ett antal pressnyp mellan valsar för att avvattna arket.
Presstryck/Nyptryck	Yttrycket som bildas när man fördelar den totala presskraf- ten på den uppkomna pressnypsytan (presskraft/ pressnypsyta). Anges i MPa.
Pressvals	Vals i valspress.
Primärluft	Luft som tillförs förbränningen i en panna. Primärluften tillsätts längst ner i pannan. I en fastbränslepanna i tork- nings- och förgasningszonen, i en sodapanna i reduktions- zonen.
Primärväggen	Den yttre fiberväggen.
Processfrämmande grundämnen	Grundämnen som kommer in i processen med exempelvis ved och som kan störa processen. Exempel är kisel, mangan, klorider, kalium och aluminium.
P-steg	Se peroxidsteg
Pumpmassa	Massa som inte varit torkad. Massan pumpas till mälderiet, därav benämningen.
Pålägg (papperstillverkning)	Lim eller smetskikt på pappersyta. Ofta kvantitativt, vad ytlimmet/smetskiktet väger i gram per kvadratmeter.
Påläggning (papperstillverkning)	När man lägger på, applicerar, smeten på baspapperet.
Q-steg	Se komplexbildarsteg.
Radikal (kemi)	Ett kemiskt grundämne eller förening som har en oparad elektron i yttersta skalet. En radikal är instabil och därför mycket reaktiv.
Raffinörmassa	Framställs i skivkvarnar, som kallas raffinörer.
Reaktionsved	När trädet utsätts för snedbalastning exempelvis av blåst, när det växer i en sluttning eller under tunga grenar, bildas reaktionsved. I barrträd bildas tryckved och i lövved bildas dragved.
Reaktor (blekning)	Kärl där blekningen sker. Reaktorn är i motsats till blektor- net trycksatt och temperaturen kan vara över 100°C.
Reduktion (kemi)	Reduktion innebär att en atom tar upp elektroner. Oxidat- ionstalet minskar.
Reduktionsgrad (kemikalieåtervinning)	Hur stor del av allt svavel som ombildats till natriumsulfid i sodapannan. Beräknas med formeln: Natriumsulfid Natriumsulfid + Natriumsulfat allt räknat som Na₂O eller NaOH och uttryckt i procent, %
Reflektera	Återkasta ljus.

Registervinge	Avvattningslist under en planvira. Den engelska benäm- ningen ”foil” används oftast
Rejekt	Material som skiljs av i en reningsapparat.
Relativ fuktighet	Anger mängden vattenånga i luften i procent av den största mängd som kan finnas i luften vid en viss temperatur.
Renseri	Den avdelning på ett bruk där veden rensas från bark, ste- nar och annat främmande material.
Repellera	Stöta bort.
Restlignin	Det lignin som finns kvar i veden efter koket.
Retentionsmedel (papperstillverkning)	Binder finmaterialet till grövre fibrer. Ökar viraretentionen och förbättrar mäldens dräneringsförmåga. När produkterna används för att i första hand höja mäldens dräneringsför- måga kallas de också dränerings- eller avvattningskemika- lier.
Returfiber	Fibrer i returpapper.
Returpapper	Använt papper som slås upp och används för att framställa nytt papper.
RGB	Benämning på det färgsystem som används i TV och dataskärmar. (R står för Red, G för Green,B för Blue)
Ringbildning (kemikalieåtervinning)	Ringar av kalk som kan bildas i mesaugnen, ofta på grund av hög natriumhalt i mesan. Ringarna stör produktionen.
Rivstyrka	Mått på hur lätt ett papper rivs itu. (Kan mätas med labora- torieinstrument.)
Rotor (mäldberedning)	Ett roterande malgarnityr.
Rundved	Ved i form av stockar i motsats till ved i form av flis.
Rundviraformare (papperstillverkning)	Formare där fiberbanan bildas på en rundviracylinder.
Räffelvals	Vals med tätt liggande räfflor som löper runt valsen.
Salter	Ämnen som består av joner
Samformning (papperstillverkning)	Process vid vilken två eller flera skikt avvattnas på en vira.
Sammanguskning (papperstillverkning)	Sammanfogning av två eller flera på förhand formade skikt.
Sandcykloner	Större virvelrenare där man skiljer av större och tyngre främmande partiklar.
Satsvis kokare	Se batchkokare.
SC Journalpapper	Ett obestruket trähaltigt papper som glättats genom super- kalandering. (SC betyder Super Calendered.)
SDTA (bestrykning av papper)	Bestrykningsmaskin där tiden från det att smeten läggs på och fram tills den stryks av är kort.
Sedimenteringsbassäng	Bassäng för rening av avloppsvatten från slam genom sedi- mentering.
Seg	Ett material som vid belastning kan ta upp mycket energi genom att ändra form. Motsats till spröd.
Sekundärluft	Luft som tillförs förbränningen i en panna. Sekundärluften tillsätts en bit upp i pannan. I en fastbränslepanna förbrän- ner sekundärluften pyrolysgaserna, i en sodapanna sker tillsatsen i nivå med lutsprutorna.
Sekundärväggarna	De inre fiberväggarna (Sekundärvägg 1, 2 och 3).
Senved	Den relativt sett sent bildade veden med längre fibrer

SGW	Slipmassa: Stone Groundwood Pulp.
Silpaket (massatillverkning)	Ett set med exempelvis avdragssilar i kokaren.
Silplåt	En sil i form av en plåt med små hål eller slitsar.
Silrejekt	De partiklar som silats bort från massan, exempelvis kvist och spet.
Skiktadhesionen (kartongtillverking)	Hur starkt de olika skikten i en kartong håller samman (adhesion = vidhäftning)
Skivfilter	Maskin med ett antal ringformade roterande skivor med silyta på båda sidor.
Skivkvarn	Har en skivformad rotor och stator
Skopress(papperstillverkning)	Våtpress, där ena valsen ersatts med en konkav pressko.
Skrubber	En anordning för rökgasrening där föroreningarna tvättas ur rökgaserna med vatten eller exempelvis kalk.
Skruvpress	Press som förtockar massa eller slam genom att pressa ur vätskan genom en koncentrisk skruv omgiven av silplåt.
Slipmassa	Framställs genom att trycka (slipa) vedkubbar mot en slip- sten.
Slutsilning	Silning efter blekningen för att avlägsna kvarvarande fiber- knippen, hartspartiklar, barkpartiklar etc som försämrar den färdiga massans kvalitet.
Släckt kalk	Kalciumhydroxid, Ca(OH)₂. Släckt kalk finns i kalkcykeln och omvandlar natriumkarbonat från sodapannan till aktiv natriumhydroxid.
Smälta (kemikalieåtervinning)	Den smälta kemikalieblandning som rinner ur botten på sodapannan.
Smältränna (kemikalieåtervinning)	Se löpränna.
Sodapanna	En panna där luten från kokningen bränns. Kemikalierna rinner ur sodapannan som en smälta. Härigenom kan man utnyttja energin i luten och återvinna kemikalierna.
Solidpress (papperstillverkning)	Valspress med enbart släta valsar.
Sortimentet kontorspapper (returpappershantering)	Papper insamlat från kontor, spill från tryckerier och an- läggningar för papperskonvertering. Innehåller finpapper.
Sortimentet tidningar och andra tidskrifter	Återvunna dagstidningar och andra tidskrifter. Innehåller tidningspapper och journalpapper.
Sotblåsning	Rengöring av värmeytorna i en panna från beläggningar av aska genom att spruta in ånga.
Specifika ytan	Förhållandet mellan ytan och vikten hos en partikel.
Spektrum	Regnbågens färger.
Spet	Knippen av fibrer som inte har skilts (separerats) från varandra. Man avser ofta det som inte kan passera en silplåt med 0,15 mm breda slitsar. Överstora flisbitar ger ökad spethalt.
Spetraffinör	En raffinör som sönderdelare spet till fibrer.
Splintved	Den yttre, levande delen av stammen i ett barrträd där väts- ketransporten sker.
Spröd	Ett material som inte ändrar form vid belastning och därför lätt bryts. Motsatsen till seg.
Spädfaktor (massatillverkning)	Tal som anger hur mycket ren vätska man tillsätter i ett massatvättsteg i förhållande till mängden vätska som följer med massan ut från tvättsteget.

SR-talet	Mått på mäldens avvattningsmotstånd. (SR eftertyskarna Schopper och Riegler som uppf apparaten.)
Stator	Ett fast malgarnityr.
Stickhugg	Stickor och överstor flis som avskiljts i flissållen sönderde- las i en stickhugg.
Stoft	Små partklar i luft eller rökgaser. De uppkommer exempel- vis vid förbränning.
Stopping (massatillverkning)	En kemisk reaktion i sulfatkokningen som innebär att cellu- losakedjan stabiliseras så att peelingreaktionen förhindras.
Stripper	I en stripper förångas lättflyktiga ämnen som metanol från kondensatet som därigenom renas. Metanolen kan brännas.
Stukskada	Skada på fibrerna i flisen som uppkommer på grund av slöa huggknivar i flishuggen eller skador under transport av flis.
Stärkelse	Naturlig polymer som används som bindemedel i en be- strykningssmet. (Stärkelse tillsätts också ofta i mälderiet; torrstyrkemedel.)
Störsubstans (papperstillverkning)	Oönskat material som är löst i mälden eller är där som en kolloid. Det kan förhindra att kemikalierna man sätter till tas upp på fiberytorna.
Subtraktiv färgblandning	Färgblandning där varje ingående färgämne tar bort (subtraherar) sin del av det infallande ljuset.
Sugpress (papperstillverkning)	Valspress som innehåller minst en sugvals.
Sugvals (papperstillverkning)	Ihålig perforerad vals med inbyggd suglåda.
Sulfatmassa	Massa tillverkad med sulfatprocessen. Den har hög styrka men är relativt svårblekt.
Sulfiditet	Hur stor del av hydroxidjonerna i kokvätskan som kommer från natriumsulfid. Beräknas med formeln: Natriumsulfid Natriumsulfid + Natriumhydroxid allt räknat som Na₂O eller NaOH och uttryckt i procent, %
Sulfidjon	S^2-. En jon som bildas när natriumsulfid löses i vatten. Rea- gerar med ligninet i veden under sulfatkoket.
Superkalander	Kalander, vanligen fristående, utrustad med ett antal på varandra staplade valsar. Pappersbanan passerar genom ett antal valsnyp, där den ena av valsarna är elastisk och den andra är hård.
Sur	Lågt pH, mycket vätejoner
Suspenderade ämnen (SÄ)	Små partiklar i vatten som orsakar grumlighet.
Svaglut (kemikalieåtervinning)	Den vätska som använts för att tvätta ur alla rester av vitlut ur mesan. Den har samma sammansättning som vitlut men är mer utspädd.
Svartlut	Den använda kokvätskan. Innehåller förbrukade kemikalier och utlöst vedsubstans, främst lignin och hemicellulosa.
Syntetiska polymerer	Polymer som är kemiskt framställd, i motsats till naturlig polymer Exempel är . A-PAM Anjonisk, PEO Polyetyle- noxid (oladdad = nonjonisk), PEI Polyetylenimin (högladdad, katjonisk),Poly-DADMAC Polymeriserad di- allyldimetyl ammoniumklorid. (högladdad, katjonisk) och , C-PAM (Katjonisk polyakrylamid)

Syrgasdeliginfiering	Se syrgassteg
Syrgassteg	Bleksteg eller delignifieringssteg direkt efter kokaren som syftar till att avlägsna lignin genom oxidation med syrgas.
Sågverksflis	Flis som kommer från yttre delar av trädet som avlägsnats vid sågverket. Det består av mogen ved med längre fibrer.
Såpavskiljning	Man avskiljer harts från tunnluten i såpavskiljning genom att hartset flyter upp och kan skiljas av.
SÄ	Suspenderade ämnen. Mängd små partiklar i avloppsvatten.
Säckpapper	Kraftpapper för papperssäckar.
Särformning (papperstillverkning)	Flera formningsenheter är placerade efter varandra. Varje enhet tillför ett skikt.
T (papperstillverkning)	Beteckning för tvärsriktningen
Talk (papperstillverkning)	Se fyllmedel.
Talloja	Harts som utvinns ur sulfatkokning av barrved. Den kan brännas, säljas eller användas som dispergeringsmedel när man kokar lövved.
TCF	Totalt klorfri bleksekvens. Ingen typ av klor används. (Totallay Chlorine Free)
Tensider	Molekyl med en hydrofob (vattenskyende) och en hydrofil (vattenälskande) molekylända.
Termoplastiska ämnen	Ämnen som mjuknar i värme.
Terpen	En kemisk substans som finns i ved. Det är vattenolösligt och lättflyktigt. Det vi känner som doften av färsk ved är terpener. Andvänds för framställning av terpentin.
Terpentinkondensor	Terpener som avgår vid uppvärmning av flisen vid basning- en fångas upp i terpentinkondensorn genom att gasen kyls.
Tertiärluft	Luft som tillförs förbränningen i en panna. Tertiärluften tillsätts i slutet av förbränningszonen för att allt skall för- brännas.
Testliner	Liner som till större delen är tillverkad av returfiber.
Tidningspapper	Papper för främst dagstidningar tillverkat av huvudsakligen mekaniska fibrer.
Tillsatskemikalier (papperstillverkning)	Kemikalier som man sätter till i mindre mängder och som förbättrar egenskaperna hos papperet eller gör det billigare och lättare att tillverka.
Titandioxid	TiO₂. Se fyllmedel.
Tjockleksriktningen (papperstillverkning)	Annat namn på Z-riktningen.
Tjocklut	Svartlut som har förtjockats i indunstningen. Torrhalt cirka 65-70%
Tjockmassarenare (mäldberedning)	Virvelrenare som är så utformad att den skiljer av större och tyngre fasta föroreningar ur en massa med hög kon- centrationen (upp till ca 4 %).
TMP	Raffinörprocess där flisen förvärms: Termo Mechanical Pulp.
TOC	Totalt organiskt kol. Ett mått på mängden organiskt materi- al i avloppsvatten.
Tomgångsförluster (mäldberedning)	Den mängd energi som går åt för att driva rotorn och pumpa massan genom kvarnen.

Toppseparator (massatillverkning)	Anordning i toppen på impregneringskärlet eller kokaren som skiljer av överskottet av vitlut från flisen som matas in i kokaren.
Toppskikt	Finskiktet på liner med finare yta än basskiktet.
Torka	Avlägsna vätska från något genom att låta den avdunsta.
Torkcylinder (papperstillverkning)	Ånguppvärmd roterande cylinder som värmer upp pappers- banan.
Torkmaskin	Se uppsamlingsmaskin.
Torkparti (papperstillverkning)	Den del av pappersmaskinen som avdunstar vatten som finns kvar i pappersbanan, när den lämnar presspartiet.
Torkspänningen (papperstillverkning)	Torkspänningen är annat namn på banspänningen i torkpar- tiet: dragbelastning i en sträckt pappersbana med en viss bestämd bredd. Torkspänningen är normalt olika i maskin- riktningen och i tvärs-riktningen.
Torkvira (papperstillverkning)	Öppen väv som löper med och trycker pappersbanan mot cylinderytan. Tillverkas av plast.
Torr suglåda (papperstillverkning)	Suglåda med undertryck avsedd att avvattna banan på viran efter våtlinjen. Luft kommer att sugas igenom banan och mängden luft som måste pumpas ut ar stor
Torr, mättad ånga	Vattenånga som befinner sig på daggpunkten men är fri från vattendroppar.
Torrhalt i %	Torrvikt/våtvikt · 100
Torrstyrkemedel (papperstillverkning)	Ger starkare bindningar mellan fibrerna i ett papper.
Torrtänkt massa	Mängden absolut torra fibrer i en pappersmassa.
Trakeid	Barrvedens fiber. Barrved består av cirka 98% trakeider.
Transmittera	Passera igenom.
Trumfilter	Se förtjockare.
Tryck (fysik)	Kraft/ytenhet.
Tryckbarhet	God tryckbarhet har ett papper som suger upp tryckfärgen på rätt sätt, som är måttstabilt, när det fuktas av tryckfärgen och som har tillräcklig ytstyrka.
Tryckdiffusör	En tvättanordning som baseras på diffusionstvätt under tryck.
Tryckmetoder	Boktryck: Direkt färgöverföring via hård tryckvals. Positiv relief.
	Offsettryck: Indirekt färgöverföring via mjuk slät tryckvals.
	Djuptryck: Direkt färgöverföring via hård tryckvals. Nega- tiv relief.
	Flexografi: Direkt färgöverföring via mjuk tryckvals. Posi- tiv relief.
Tryckning	Framställning av tryckalster i likadana exemplar genom överföring av färg från tryckform.
Tryckpapper	Papper avsett för tryckning.
Trycksil	En sil där flödet genom silplåten drivs genom pålagt tryck.
Tryckved	När barrträdet utsätts för snedbelastning exempelvis av blåst, när det växer i en sluttning eller under tunga grenar, bildas tryckved för att klara den högre tryckbelastningen.

Tvålar	Salter av organiska syror (fettsyror och hartssyror) och me- talljoner. Bildas när fett eller harts kokas med exempelvis natriumhydroxid (natriumtvålar) eller kalciumhydoxid (kalktvålar).
Tvärfördelare (papperstillverkning)	Se flödesspridare.
Tvärsriktningen (papperstillverkning)	Riktningen tvärs viran och maskinriktningen. (På engelska CD = Cross Direction)
Tvättfilter (massatillverkning)	Tvättanordning där massan tvättas på ett trumfilter. En tryckskillnad mellan utsidan och insidan trumman driver tvättvatten genom massakakan.
Tvättlut (massatillverkning)	Lut som används för att tvätta massa i motström.
Tvättpress (massatillverkning)	Tvättning av massa genom att man förtjockar massan och pressar ut vätska ur fibrernas lumen varefter tillförd tvätt- vätska tvättar massakakan.
Ultraviolett	Strålning med en våglängd kortare än 380 nm.
ULWC	Ett bestruket trähaltigt papper med en ytvikt som understi- ger 50 g/m2.
Ungved	Den ved som bildats när trädet var ungt; korta fibrer (motsats till senved).
Uppsamlingsmaskin (massatillverkning)	Maskin som torkar massa för försäljning eller längre lag- ring. Uppsamlingsmaskinen är i princip uppbyggd som en enkel pappersmaskin, men torkpartiet kan vara utformat på annat sätt.
Uppslagare (papperstillverkning)	Maskin för att slå upp papper eller massa. Den engelska benämningen pulper används ibland.
Utbyte, vedutbyte	Hur stor del av veden i koket som blir massa.
Utloppsmunstycke (papperstillverkning)	Del av inloppslåda som reglerar mäldens utströmning på viran.
Utskott	Papper som sorteras ut och som vanligen löses upp och går tillbaka till processen. När man talar om ”vått utskott” me- nar man sådant som kasseras före torkpartiet.
Vacuumfilter (masatillverkning)	Tvättfilter där undertryck skapas inne i trumfiltret.
Vals-bladformare (papperstillverkning)	Dubbelviraformare där mälden först avvattnas över en vals och sedan över blad.
Valsformare (papperstillverkning)	Dubbelviraformare, där mälden avvattnas över enbart en vals.
Valsnyp	Den sträcka där banan pressas samman i en valspress.
Valspress (papperstillverkning)	Våtpress med parallella pressvalsar som pressar samman och avvattnar fiberbanan.

Valspress (massatillverkning, slamhantering)	Press som förtjockar exempelvis massa genom att pressa massan mellan perforerade cylindrar.
Vattenretention (bestrykning av papper)	Smetens förmåga att hålla kvar vattnet i bestrykningsskik- tet.
Vedfukt (massatillverkning)	Det vatten som följer med flisen in i processen.
Vedförlust	Hur stor del av veden i stocken som försvinner vid bark- ningen.
Vedgård	Den avdelning på ett bruk där råvaran tas in, lagras och förbereds exempelvis för barkning. Ibland inkluderar man barkning, flisning och sållning när man talar om vedgården.
Vedåtgångstal	Anger hur mycket ved uttryckt i m³fub (kubikmeter fast under bark) det går åt att tillverka ett ton massa med 90% torrhalt.
Wellpapp	Består av ett vågat (korrugerat) skikt som oftast är klistrat mellan två plana skikt.
Wellretur	Återvunnen wellpapp. Innehåller liner och fluting.
Verkningsgrad	Ett tal (eller procent) som anger hur effektiv en energiom- vandling är.
Vira (papperstillverkning)	Ändlöst band av viraduk som avvattnar mälden.
Viraduk	Väv av plasttrådar (tidigare var det metalltrådar).
Viragrop	Bassäng eller tank under eller vid sidan av viraparti och som samlar upp bakvatten från viran.
Viraretentionen	Hur stor viktsandel av de ”fasta” komponenterna i mälden som strömmar ut från inloppslådan som finns med när ba- nan lämnar virapartiet.
Virariktningen	Gammalt namn på M.
Virvelrenare	Koniska cykloner där man skiljer av smärre främmande partiklar t. ex. sandkorn eller barkfragment.
Viskositet	Mått på hur trögflytande en vätska är.
Viskositet, gränsviskositet	I massan ett mått på hur långa cellulosakedjorna är. Man löser upp massan och mäter hur trögflytande, ”viskös”, massan är, därav namnet.
Viskosmassa	Massa för tillverkning av viskos, konstsilke eller rayon. Viskosmassan skall ha hög cellulosahalt och cellulosan skall vara reaktiv.
Vithet	Upplevelsen av hur vitt ett papper är.
Vitlutsfilter	Tank där mesa avskiljs ur vitluten genom filtrering.
Vitlutsklarning	Tank där mesa avskiljs ur vitluten genom sedimentering.
Våtlinjen (papperstillverkning)	Den punkt längs virapartiet där den fria mäldfasen har för- svunnit. Alla fibrerna finns då med i fibernätverket som bildas.
Våtparti (papperstillverkning)	Inloppslådan och en eller flera viror. Den del som formar arket.
Våtstyrka	Dragstyrkan hos ett vått papper.
Våtstyrkemedel	Ger vattenfasta bindningar mellan fibrerna i ett papper.
Våt suglåda (papperstillverkning)	Suglåda som avvattnar banan före våtlinjen. Vätskepelaren över banan förhindrar luften från att sugas igenom banan.
Vändstål	Vändbara knivar i flishuggen som har egg på vardera lång- sidan.
Värmeledning	Värme kan sprida sig genom ledning i ett material.

Värmeväxlare, kalorisator	En apparat där värme överförs från ett flöde till ett annat utan att flödena blandas.
Vätebindningar	OH-grupper binder till varandra genom attraktionen mellan väte- och syreatomer på skilda grupper.
Väteperoxid	H₂O₂, kallades förr vätesuperoxid. Blekmedel.
Vätskekartong	Kartong som man gör t.ex. mjölkförpackningar av.
Vätskevedförhållande, vätskekvot (massaframställning)	Förhållandet mellan mängden ved i kg och mängden kokvätska i liter.
Yankeecylinder (papperstillverkning)	En mycket stor torkcylinder.
Ytjämnhet	Mått på hur absolut slät en pappersyta är.
Ytlim (papperstillverkning)	Lösning som innehåller stärkelse. (Ibland ingår också andra kemikalier, t.ex. hydrofoberingsmedel.)
Ytlimma	Behandling av papperets yta med en stärkelselösning, främst för att få en bättre tryckyta och ytstyrka.
Ytspänning	Sammanhållande kraft i ytskiktet av en vätska. (Vatten har en särskilt stor ytspänning.)
Ytstyrka	Mått på hur väl fibrer, finfraktion och fyllmedel sitter fast på papperets yta, så att det inte dammar i tryckpressarna.
Yttre fibrillering (mäldberedning)	Fiberns ytterväggar fläks upp.
Ytvikt (papper)	Vikt/area. Anges i g/m².
Z –riktningen (papperstillverkning)	Riktningen vinkelrätt mot arkets plan = tjockleksriktningen.
Z-styrka (papper)	Arkets styrka i Z-riktningen.
Zero-span styrka	Dragstyrka på papper eller kartong mätt utan inspännings- längd. Zero-spanstyrkan är ett mått på fiberstyrkan med ett litet bidrag från styrkan på bindningarna mellan fiberna.
Ångbildningsvärmet	Energin som går åt för att överföra en viss mängd av ett ämne från vätskeform till gasform. Ångbildningsvärmet för ett ämne är alltid lika stort som kondensationsvärmet.
Ångdom	Ångan från pannan samlas upp i ångdomen innan den går vidare ut på ångnätet. Ångdomen hindrar att vattendroppar följer med ångan ut på ångnätet.
Ångfaskokare (massaframställning)	Övre delen av kokaren är fylld med ånga och undre delen med vätska.
Ångturbin, mottrycksturbin	En turbin som drivs av expanderande ånga. Turbinen i sig driver en generator som producerar elektrisk ström.
Återvätning (papperstillverkning)	När vatten återgår från filten till banan efter ett pressnyp.
Överdoserar kemikalier (papperstillverkning)	Gör man när man sätter till kemikalier i sådan mängd att fiberytorna inte kan adsorbera hela mängden.
Överhettad ånga	Vattenånga som värmts upp över daggpunkten.
Överhettare (ångteknik)	Del i en panna där ånga överhettas.

Utbildning

Utbildningsform

Lönsamhet

Kunskapsbank

Yrkeshögskola

Ordlista

Läs om

Policys

Kontakta oss

Creando är ett auktoriserat utbildningsföretag

Creando är ett auktoriserat utbildningsföretag